Framtidsko för ostproduktion
så kan man säga om besättningens yngsta kokalv. Hon fick komma ut i solen sin första dag. Det är en otrolig utveckling hon har framför sig.Om två år får hon sin egen första kalv och börjar producera mjölk till både den och oss andra.
Ja, det har hänt förr att vi fått ändra planer. Det var bara att stänga dörren till mejeriet tills vidare. Vallodlingen och mjölkproduktionen är ju själva basen för våra ostplaner. När Europas varmaste väder kommer samtidigt som det är ljust både dag och natt går det undan med växtligheten. Vi är glada över Storkågeträsket som var fint att doppa sig i för att behålla arbetsfarten dessa fantastiska sommardagar. Tack och lov kom ett fint högtryck med svalare väder till slåttern. Vi har skördat, gräset är avslaget och bärgat. Skördefolket känner sig nog också lite avslagna…men det är helt naturligt efter en så intensiv arbetsperiod. Vi är nöjda och tacksamma att det gått så bra med ”höet”.
Korna äter redan av det nya fodret. Det luktar så gott om gräset, fin kvalitet och smaklig sort. Smakliga bör ostarna kunna bli också, tycker vi. Men frågan när vi kommer igång på allvar hänger ännu i luften. Kanhända vi får inrikta oss på hösten, det är nog bara så.
Nu håller vi vardagsproduktionen igång och försöker koppla av lite från det jordiska. Det gör vi bland annat genom att öppna vår gård för lokala hantverkare och konstnärer nu på lördag den 9 juli. Övre Kågedalens Kulturgrupp arrangerar då KOnstHAGEN här för fjärde året. Därför har vi tillfälligt fått nya, trevliga gäster på gården i form av dessa träskulpturer formade med motorsåg av Karl-Erik Johansson, Boliden.
God utsikt för osttillverkning
Ortens ost snart, tulpaner nu
där det händer mycket så här års! Sjön rev den 5 maj, första svalan kom den 8 maj, björklöven håller på att spricka fram och vårbruket är faktiskt klart, på vår gård 12 dagar tidigare än i fjol. Det är bara att hänga med, vädret styr agendan. Därför får mejeribygget – där det inte fattas mycket – vänta. Vi stuvar om i planerna och hoppas nu att det blir en fin odlingssäsong. Det är här det börjar, med att odla fram ett fint foder till korna som sedan i sitt fantastiska idisslarmaskineri omvandlar detta till MJÖLK. Där fortsätter vi snart arbetet med opastöriserad mjölk som ska bli ost av olika slag.
Vår förhoppning är att få mejeriet klart och göra någon omgång fetaost och bredbar färskost innan första vallskörd. Många saker påverkar hur det går, vi har fått flytta fram tidsplaner förr. Men vi ligger i och tror på detta i alla fall och mellan varven har vi en vacker natur att tanka energi ur. Var med och njut av tulpanerna i Södra Svedjan 
Johanna
Vi bygger och bygger, sköter kor och producerar mjölk. Ibland känns det som att ”ska vi inte få börja producera någon ost snart?” Ja, så klart vi ska, när vi har lokalen klar och det ska inte dröja så förfärligt länge, cirka en månad bort gissningsvis.
Nå, lite mjölkproduktskapande kunde vi inte låta bli så idag har vi smaksatt färskostar som vi ätit av på eftermiddagen. Mjölkråvaran är i toppform, senaste analysresultaten känns mycket bra och inspirerande. Vi pastöriserar inte och därför vakar vi över råvaran med hökblick!
Dagens skapelser
Här får ni se vårt mellanmål och äta med ögonen för det som görs i vårt kök kan vi tyvärr inte bjuda er på annat sätt! Kryddade med soltorkad tomat, paprika, vitlök, chorizokrydda, peppar, chili och black cumin. Det blev sju smaker, har ni fler förslag för framtiden?/Johanna
Inte mycket de senaste dagarna. I omgångar har vi varit förkylda och hängiga. Vi har fått sakta in en stund. Sköta djuren och familjen har räckt till.
Pär ringer och diskuterar befuktning till ostlagren med en firma i Frankrike. Det är onekligen ett land där det finns stor kunskap om osttillverkning, både i stor och liten skala. Jag tänker på de gårdar vi sett på studieresa. En getgård tillverkade ost i vad som närmast liknade en liten matkällare innanför köket…Fräscht och fint och – pyttelitet! Jämfört med det är vårt rara mejeri i tillblivelse stort. Helt enkelt lagom för oss! Vi börjar längta efter att få sätta igång.
Här ser vi Madame Viatour-Burlion som berättar om sina små färska dessertostar för vår reseledare Bodil. Ett år sen prick.
trots den stränga kylan på många håll. Här har vi 25 minusgrader just nu vilket innebär en del extra jobb för att hålla ””vardagsproduktionen” igång. Pär är borta i mejeriet tillsammans med elektriker Magnus som fixar belysning. Det är vackert ute i alla fall, kom vi fram till, jag och mjölkbilschauffören på morgonen. Om två månader kommer vårfåglarna!
Vi är mitt inne i byggandet av ett litet gårdsmejeri. Den gamla lagården på ”Götes” verkar vara som förut, gårdsbilden är oförändrad. Men inuti har det hänt en hel del sen september då vi började med detta projekt. Total makeover kan man nog säga.
Nu är allt nytt därinne, ett fräscht skal som de närmaste veckorna ska få innerväggar och bli till en liten ystningslokal, tre lager och ett packrum.
Många timmar har vi lagt ner och duktiga hantverkare har legat i också. Vi tycker det blir jättefint.
